Ja här trodde man att man var på G igen och så smäller det till och jag ligger plattfall igen. Min älskade vänninas sambo har gått bort och mitt hjärta gråter för henne och hennes små barn. Alltså det känns som hon är drabbad av "kennedy" fenomenet hela hans familj. Så detta gjorde mig mycket nedstämd och ledsen.
Sedan har min ena dotter helt dissat mig och klippt banden, pga ett inlägg på FB som inte var så illa och ett inlägg där jag " skrev..jag vill inte bli mormor ännu känner mig som i puberteten ännu" detta startade KRIG så nu j...r tar jag fram min ammunition och ordkriget är igång...det känns som sagt ännu bättre.
Sedan så ringde doktorn och sade att tumören i ryggen skall röngas och sedan till Salhgrenska i göteborg för att sedan opereras bort. Enl läkaren var det en mycket annolunda historia som satt sig i ryggen som hon aldrig hört talas om....ytterligare en grej som slår en mot golvet..
Julen närmar sig och jag älskar den högtiden men i år så vill jag långt bort....varför vet jag inte och vart vet jag häller inte men sitta här och deppa över livet gör ingen gladare det är ju säkert.
Jobbet är oxå tungt även att det den senaste tiden har lättats upp efter att rensat luften mellan mig och chefen.
Sedan är det en massa andra små saker som gör mig ledsen och irriterad att jag inte ens kan tänka klart eller sova.
Så hur bra kan det bli......och hur inspirerad blir jag till att ens skriva något om inredning när hjärnan inte är närvarande eller ens igång. Så jag får ta det efter jul, fast jag har en j...a lust att sätta ut bilder på julklapparna min dotter skulle få på julafton för som sagt vad hon har sumpat chansen...men min andra dotter skall få något snarlikt så där vill jag inte förstöra något...
Ha de.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
✭ Tack för att du kikade in och gav en liten hälsning.
Lämna gärna din bloggadress så kan jag hälsa på dig också♡