Tankar om OS

Sitter och tittar på OS och då på gymnastik, man slås varje gång hur små och nätta dessa idrottsutövare är. De flesta är ca 16-18 år och små och magra. Men tyskland har en kvinna som är 37 år och är med och detta tycker jag är coolt. Tänk hon kan vara mamma till motståndarna och sedan vilket liv hon måste ha levat som orkar med i alla dessa år som utövare.

Men jag lyssnade på radion här om dagen om elitidrottare och hur de tänker om sitt utövande och de har ett speciellt förhållningsätt till idrotten än vad andra duktiga idrottare har.
Lite svårt att här säga vad som sades men ett fick jag med mig och det var att många idrottare som senare i karriären börjar dras med idrottskador som de flesta gör, gör nästa allt för att kunna komma tillbaka och fortsätta sin karriär. Men nu detta inte går efter mycket skador och åren börjar rinna på så blir de helt ställda över vad händer nu??? vad är livet? vad skall jag göra? vart är min plats i livet/samhället? vad skall jag jobba med? intresse?familj?m.m.m...detta gör att många försöker hålla sin idrottskarriär vid liv längre än vad som är nyttigt för dem.

 Många går ner sig och blir outsiders medans många hittar sin plats i samhället och livet. Det är nästan som krigshjältar som kommer hem och skall försöka hitta sin plats i samhället och få ut något meningsfullt och förstå att denna delen av livet är över dax att gå vidare.

 Men utan stöd från början i karriären om att det finns ett liv efter detta så blir de snart en last för samhället än att de kan avlasta samhället med vad de kan lära framtida idrottsutövare om livet efter detta.
Tänk om alla elit idrottare kunde ge tillbaka till alla yngre vad gott all idrott gör för personen och alla andra och vilken grupp människor med massa erfarenhet kan ge en som styrka och många kompisar så klart.

Så JA!! idrott är bra men skall det vara på elitnivå så förbered alla för livet efter detta så de inte står där vid 30 års åldern och inte vet något annan än detta, att de skall ha en utbildning utöver idrotten och vad de sedan kan ge tillbaka.

 Idrott är bra men inte när det pressas till nivåer där utvecklingen för personen stoppar dom både psykiskt och fysiskt. Tacka vet jag de gamla grekerna de visste vad OS var....
Det var lite tankar från mig som inte vet något om idrott eller ens själv gillar att idrotta, men har ibland lite perioder då jag tränar men då bara för min egen skull så klart....