Dagar som går upp och ner...livets gång..

Halloo!!

Vilka underbara dagar vi har! det är helt underbaaart!!

Jag är ute så mycket det går, även att jag inte direkt gör nått vettigt så måste jag bara vara ute. Njuter av all grönska och sitter och virkar ibland. 

Vill inte missa en minut av detta, för när hösten och vintern kommer så blir vi ju sittandes inne tillräckligt.

Jag jobbar varje vecka mån- ons och resterande dagar njuter jag bara. Men min man som sliter hela året i norge han kan inte ta det lugnt. Han håller på och river tapeter i hallen i denna värmen men han tycker det är lika varmt inne och så vill han ha nått att göra. Jag tjatar på att han skall sitta ner med mig men det går INTE.

Annars så är jag ute och går på morronen på elljusspåret och så har jag fått mitt efterlängtade löpband från Attrack och jag är supernöjd. Helt fantastiskt att gå på och det är verkligen av god kvalitet och med massa program och finesser så klart så det var en bra investering må jag säga.

Idag var jag även hos optikern och införskaffade progressiva glasögon. Ja ni hörde rätt!! Mitt vänstra öga hade även tappat väldigt mycket på synen att jag inte ens så den största texten på tavlan med mina nuvarande glasögon som jag införskaffade för drygt ett år sedan. Så, så fort kan allt ändras, så tur att jag gick och kollade synen idag.

Hittade en snygg RayBan båge som kommer att vara lite tuff typ pilot men inte så rund och glasen skulle gå på 4900kr. Så allt gick på 5900kr men då fick jag faktiskt 1000 kr i rabatt för jag är stamkund hos dem och det vara nice. 

Men ögon att kunna se med är ju en fördel så det är bara att betala men så klart blir det hårdare nu att spara ihop till resan till Thailand. Men det har alltid ordnat sig förr så det skall allt gå nu med.

Livet känns lite lättare nu än för en vecka sedan och det känns skönt och att hjärnan inte går för fullt hela tiden och att jag oroar mig för allt. Men det är ju så med livet att det går i vågor och i bland så stormar det ordentligt men tack och lov så har jag såppas självinsikt att jag går till doktorn när det hopar i hop sig för mycket. Man är ju som person att man ger, ger, ger men man tänker inte på att mans själv också behöver lite omtanke och få beröm, tröst och vila utan att man skall vara helt i botten innan någon reagerar. Men detta är ju ett klassiskt kvinnoproblem men som vi försöker att vänta tiden ann och hoppas går över men det funkar inte alltid så. 

Nu hoppas jag bara att min handarbetsinspiration skall börja att kännas och det gör det ibland och då tar jag fram min döskallesjal som jag nu virkat på ett bra tag och har en bit kvar, men jag har ju åtminstånde virknålen i handen någon gång om dagen och det är ju positivt.

Nog om allt detta

Ha en riktigt go sommar allihopa

Hoppas ni har blivit inspirerade

och att ni fortsätter att läsa min blogg

Camilla