måndag 3 februari 2014

Dilemma

Usch!! nu har jag lite samvetskval gällande ett jobb som jag egentligen skall börja på i slutet av mars. 
Det är så att jag inte gillar när en arbetsgivare inte har något kollektivavtal och att man inte har någon ordentlig ordning gällande ledighet/semester eller lön.
Nu skall ju arbetsförmedlingen gå in och betala hälften, lönebidrag tror jag det heter. I denna butiken så är det bara butiksägaren och den anställde som jobbar och man tar inte in någon annan för semester utan de skall dela detta mellan sig med en vecka i taget. 


Jag vet att jag har rätt till att vara sjukskriven men jag vet att hon inte är så happy över att man kanske blir borta ett tag för tex operation. Och operation kommer det att bli för min del, då jag nu har gjort ena foten så kommer jag att operera den andra foten efter sommaren och då måste jag vara ledig och det kommer inte att bli bra stämning på det jobbet för då försätter jag ju henne i lite trubbel och det blir inte bra.

Så! jag har skickat 2 mejl till min arbetsförmedlare om alla mina tankar kring detta och att jag inte känner att jag kan lova den nya arbetsgivaren att jag inte kommer att vara frånvarande i vissa perioder och att jag vill ha sammanhängande semester som jag egentligen har rätt till, men som hon har haft tur att haft en anställd i många år som kunnat jobb 52 veckor om året. 

Det är ju bättre att förekomma än förekommas tror jag det heter, och att de får hitta någon annan som kan ta det jobbet istället. Så jag har gett arbetsförmedlaren ett förslag där jag vill börja jobba på återbruket i stället och därigenom lättare kan rehabilitera mig inför öppnandet av Tanums shoppingcenter och vara i bättre fysisk form. 
Handledaren måste nog vara helt knäckt på mig ang detta men det får då gå för detta känns inte rätt, och jag kan förstå småföretagare att det inte är lätt att ta in extra anställda och lära upp för en kort tid, men detta jobbet är nog inget för mig känner jag djupt i mitt hjärta. 
Så om de vill stänga av mig från A-kassan så får de väl göra det för jag får så dåligt betalt där ifrån ändå så det spelar ingen roll. 

Så nu hoppas jag ni håller tummarna för mig att samtalet med arbetsförmedlingen i morron inte blir så dramatisk som jag spelar upp för mig själv utan att de är förstående. 


Hoppas ni har blivit inspirerade
och att ni fortsätter att läsa min blogg
Camilla 

1 kommentar:

  1. Usch, vilket dilemma, förstår verkligen dina tankar! Hoppas att det löser sig till det bättre!
    Kram/Finas mammis

    SvaraRadera

Tack för att du kikade in och gav en liten hälsning.
Lämna gärna din bloggadress så kan jag hälsa på dig också