Mellan hopp och förtvivlan...varje dag..

OJOJ!! idag har jag varit mellan hopp och förtvivlan.

De ringde i morse från sjukhuset och sade att det var illa med mormor. Men när när jag väl var där så satt hon i sängen med glasögonen på och läste damernas tidning

Blir inte klok på detta, men hennes hjärtslag är på 150 och blodtrycket på 57/46 så de är ju inte bra och njurarna har mer eller mindre lagt av.

Läkarna har helt slutat med hennes mediciner och efter detta har hon vaknat till, men med alla diagnosier så är det inte så långt kvar men hon har ett starkt hjärta så vi vet inte hur länge hon har kvar. Jag har åkt in och ut mer eller mindre varje dag och suttit vid hennes sida för att finnas där och det har även min kusin gjort för att avlasta varandra.

Men efter att åkt hemifrån med tanken om att hon inte skulle vara vid livet när jag kom fram vände som en han och möts av en vaken och vid sina sinnes bruk med humor.

Men efter 3 timmar ville mormor att jag åkte för hon var trött av alla lugnande mediciner som hon får eftersom när hjärtat går så fort så får hon ångest och då får hon lugnande och blir trött.

Så för tillfället försöker jag att se till mig själv och jag har besök av min dotter från Uddevalla som skall vara här i helgen och vi skall bara mysa och ta hand om varandra och det är väldigt avkopplande och så får man annan att tänka på.

Få se vad morgon dagen har att bjuda på...kanske bakning, det hade varit gott. 

Trevlig alla helgona helg på er alla 

kram och ta hand om varandra 

Hoppas ni har blivit inspirerade

och att ni fortsätter att läsa min blogg

Camilla